.

Tidigare har framtiden varit ett ganska känsligt samtalsämne för mig. Jag har inte riktigt vetat vad jag vill göra och hatat den eviga frågan om vad jag vill bli när jag blir stor Nu börjar jag(trots att jag egentligen inte vill inse det) bli stor. Och äntligen äntligen äntligen har jag kommit på vad det är jag vill göra. Jag vill bli inredningsarkitekt och syssla med homestyling.

Det känns verkligen som att en stor sten har lossnat från mitt bröst. Jag har kollat utbildningar i Göteborg hela kvällen och ringt ett x-antal samtal till min mor(sorry mom) och frågat om råd och nu känner jag att jag har lite bättre koll på läget. Nu måste jag satsa på att komma in på Art College och gå där ett år för att sedan söka till HDK. Spännande! Jag längtar tills det är dags för intagningarna!

wihu!

Idag har vi köpt julgran. Knäppt det låter. Men vi ska ju ha plastgran och vi hittade en vi ville ha så varför inte slå till direkt? Egentligen gillar jag att ha en riktig gran som doftar jul men i år blir det en i plast. Och vi har inte bara bytt kvalité utan även färg. Vi kör på en vit gran. Fult tänker ni men nej, riktigt ballt! Jag ska visa er en bild såfort det närmar sig jul. Köpte även ett par röda gardiner till köket. Blev fint tycker jag. Eric tycker att det är för mycket julkänsla. Vi tycker olika, som vanligt.

Nu ska vi bädda sängen med nytvättade lakan. Swinefluebakterielakan ut och pojkvän in!

Ja, det är frågan. Frågan som jag aldrig kan få svar på. Det är istället så att man bara ska stanna upp från jobb och liv för att vila. Inte får man åka till någon vårdcental och kolla upp vad som spökar i kroppen utan man skall ligga i karantän i en vecka. Det är lätt, om man inte heter Amanda Kleveros och har väldigt mycket som  borde göras just nu. Som att träna. Jag började ju träna, äta bra och må bra. Och vad får man tillbaka? Sängliggandes, utan matlust och med en possible swineflue.

Och jobbet då? Det skall man stanna hemma ifrån. Absolut veckan ut enligt vårdcentalens förstående sköterskor. Så, här ligger jag ensam i sängen med samma gamla sömnproblem, svininfluensan(?) och en något avståndstagande pojkvän sovandes i vardagsrumssoffan i rummet intill. Livet är toppen.